Det är rätt halt nu.
Redan i slutet av förra veckan var det halt på skaren. Carl och jag tänkte utnyttja snön lite mer än att bara längta bort den så vi tänkte åka lite pulka, snowracer och tafat/stjärtlapp förra fredagen. Det gick rätt bra förutom att man måste kasta sig åt sidan på den hårda ytan för att stanna. Sen kom höjdpunkten- jag skulle själv åka ner mot huset förbi garaget på tefatet, börja då glida (i rätt hög fart) åt fel håll- mot garaget. Så jag åker rätt in med ryggen före- vilket resulterade i ett rätt ansenligt blåmärke, ajaj!
Idag var jag (som vanligt) rätt sen till bussen. Den går 6.10 och jag hör Nonno från övervåningen, "-Hejdå, spring!"
OK, jag springer, men det har frysit på under natten, dessutom har det börjat snöa lite lätt över isen- härligt! Så det går väl cirka halvvägs innan jag drattar dit- rakt bak på rumpan och höger armbåge, ajaj. Jag är rätt glad att jag har kvar mycket av min rumpa (även om jag håller på att bekämpa den)- den dämpade fallet så att säga. Man borde ha rumpa på vintern men inte i bikini-tider- hum, något att fundera på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar